Introduktion
Syftet med den här laborationen är att undersöka reducerings förmågan hos olika sockerarter som exempelvis maltos, glukos, och sackaros.
Experiment kallas för Trommers prov och brukar användas till exempel när man ska påvisa glukos i urinet, vilket tyder på diabetes.
Detta test är uppkallat efter den tyske kemisten Karl August Trommer (1806 - 1879).
Reducerande sockerarter kan vara vilken typ av kolhydrat som helst som har en fri aldehydgrupp eller tillhör alfa-hydroxi ketoner, vilket är en keton med en hydroxylgrupp som befinner sig mittemot karbonylgruppen.
Ett ämne är reducerande när det tar upp elektroner. Alla monosackarider är reducerande och brukar delas in i två grupper.
En grupp monosackarider som innehåller en aldehydgrupp (aldoser) och en med en ketongrupp (ketoser).
Monosackariderna som innehåller en ketongrupp måste omvandlas till en aldehydgrupp för att kunna ha reducerande egenskaper.
Innehållsförteckning
Hypotes
Kolhydrat
Reaktion (Färg)
Reducerande
Material
Metod
Resultat
Diskussion Och Slutsats
- Resultat
- Hypotes
Fruktos
Sackaros
Maltos
Laktos
Stärkelse
Cellulosa
Frukt (äPple)
Sammanfattningsvis
Felkällor
Källor
Utdrag
Sackaros gav blå fällning vilket innebär att denna sockerart inte är reducerande. Detta stämmer överens med min hypotes för att jag visste att sackaros är en disackarid och inte en monosackarid och kan därför inte vara reducerande.
Tanken bakom är fel för det har inte med kolhydrat typen att göra utan med bindningen i sackarosen. Den hindrar sackarosen att få reducerande egenskaper.
En sackaros består av en glukos och en fruktosmolekyl som är ihopsatta av en glykosidbindning. Glukosen har en hemiacetalgrupp medan fruktosen har en hemiketalgrupp.
Både hemiacetalgruppen och hemiketalgruppen deltar i bildningen av glukosidbindningen av sackaros.
Det finns alltså ingen fri hemiacetalgrupp eller hemiketalgrupp i sackaros cykliska form och molekylen kan därför inte öppna sig.
Den är fast i sin cykliska form. Det finns av den orsaken ingen fri aldehydgrupp som kan oxideras och koppar+2 joner kan därför inte reduceras till koppar +1 joner och lösningen får kvar ursprungsfärgen, blå efter uppvärmning.
Bilden till höger är en sackaros där det rödsträckade området visar hur hemiacetalgruppen sitter ihop med hemiketalgruppen och bygger upp glykosidbindningen i sackarosen.
Maltos fick orange utslag och innebär att den är reducerande. Hypotesen stämmer inte överens med resultatet.
Då jag antog att endast för att det är en disackarid så kan den inte vara reducerande. Maltos består utav två stycken glukosenheter som är ihopbundna med glykosidbindning.
Den ena glukos enheten har en hemiacetalgrupp som är en del av glykosid bindningen och är därför inte fri.
Lämna ett svar