Introduktion
Djur- och växtceller har mycket gemensamt. Det finns dock skillnader. Djurceller har ytterst ett tunt cellmembran, medan växtceller även omger sig med en stabil cellvägg.

Växtceller har ofta en bestämd form och är stadigare än djurceller. Det beror på cellväggen, men också på att växtceller innehåller vakuoler med högt vätsketryck.

Dessutom har cellerna i växternas gröna delar kloroplaster med det gröna ämnet klorofyll, något som djurceller saknar.

Nedan visas exempel på vad djur- och växtceller innehåller. Tydligt avgränsade och ofta membranomslutna celldelar kallas organeller.

Innehållsförteckning
Djurceller
Växtceller

Utdrag
Precis som bakteriecellerna har djurcellerna ribosomer som tillverkar de proteiner som DNA:t är ritning för.

Hos djur kan ribosomerna också sitta ihop med varandra i så kallade endoplasmiska nätverk, vilket vi dock inte visar i vår förenklade modell till höger.

En djurcell har också flera stora delar, så kallade organeller, som prokaryoterna saknar. En av dessa kallas för mitokondrier. Det är i dem som cellen utvinner energi ur näringen den tar upp genom sitt cellmembran.

Forskare tror att mitokondrierna är prokaryota celler som för många miljoner år sedan flyttade in i djurceller och som numera förökar sig tillsammans med resten av cellen. Detta är ett exempel på symbios, ett samarbete mellan två organismer.

En annan typ av organeller i djurcellen är lysosomerna. Den fungerar som en slags ”återvinningsstationer” där cellens avfall bryts ner till byggstenar som kan användas för att bygga upp nya ämnen eller ge cellen energi.