Kidnappningen av uppsalastudenten | En analys i kriminologi

Inledning
Kidnappningen av uppsalastudenten år 2011, som hade sin början i Linköping, blev och är fortfarande ett uppmärksammat brott, just för de annorlunda omständigheterna runt kidnappningen. Bortrövandet genomfördes av Parastou Namdar, en 23-årig psykologstudent; Elias Vecalius, 26-årig läkarstudent; och Magnus Dahlskog, 26-årig brevbärare och student.

De planerade noggrant för kidnappningen av Alexander Åhman, som hade rika släktingar inom fastighetsbranschen och var son till miljonärer.

De hyrde en skåpbil och höll honom fången i källaren på en övergiven skola belägen i norrland. Planen var att begära en lösensumma för Alexander, men när Alexanders vänner började ana oråd inledde de en egen efterforskning för att hitta sin vän. Slutligen kommer polisen och räddar Alexander.

Utdrag
För att förstå fallet kan vi analysera det utifrån strainteorin. Vårt samhälle, framförallt i västvärlden, har kulturella mål i form av rikedomar, berömmelse och främst materiella framgångar. Med dessa materiella framgångar kommer även sociala framgångar som respekt, hög social status och har därmed ofta ett brett kontaktnät och fler möjligheter i livet.

Med andra ord är detta något vi vill ha och värdesätter, något många ständigt eftersträvar på något plan.

Detta likställer vi med hur väl någon har lyckats, hur mycket vi ser upp till personen och hur “bra” den är, man kan säga att någons värde bestäms delvis av detta. Dessa ungdomar var på god väg att nå detta med hjälp av institutionaliserade medel, och man kan tänka sig att det var just den drömmen som drev dem till att välja att studera till så avancerade och välbetalda yrken med hög status.

Vi kan här se att det var väldigt viktigt för dem, de offrade mycket tid och arbete för att komma in på dessa utbildningar för att senare kunna ha det liv de åtrådde.

Elias Vecalius sa under podcasten “Kidnappningen av uppsalastudenten” (P3 dokumentär, 2014) att han började misslyckades med sina studier år 2011, vilket också fick honom att känna sig dålig och misslyckad som person.

Detta kan vi tolka som att det uppstod ojämlikhet, han insåg att han inte skulle kunna nå dessa framgångar med hjälp av institutionaliserade medel, och därför kände han skuldkänslor gentemot sig själv, eftersom att han var medveten om att han aldrig skulle kunna ge sig själv det liv han ville ha.

Detta drev honom till att ta till drastiska åtgärder eftersom att han kände att han ändå aldrig skulle lyckas på en laglig väg.

Detta menar Robert K. Merton är ett problem, att det borde finnas en större respekt och värdighet från samhället i att göra så gott man kan och vara en godtrogen medborgare som försöker att försörja sig. Elias kunde därför inte nöja sig med att vara en “nobody”, han var tvungen att göra någonting.

Elias anger dessutom vid intervjun att han ofta tänkte på pengar och spelade mycket, vilket kan indikera på att han var impulsiv och gärna ville ha snabba pengar. Något som stärker detta är att han även sålde stulna cyklar, vilket är olagligt. Alltså skrämdes han inte av att få pengar på ett olagligt tillvägagångssätt, för honom spelade det ingen roll vilken väg han tog för att få dem.

Detta menade Merton var mycket problematiskt, eftersom att samhället borde ha en större respekt och värdera framgångar grundade på institutionaliserade medel mer än vad som görs idag. Det återspeglas i Elias tankesätt att det ligger mindre vikt på hur man får pengarna, bara att man har dem skulle inge samma respekt som någon som fått dem med hjälp av institutionaliserade medel.

Här skulle det skydda individer från brottslighet om samhället delade ut större sanktioner eller brydde sig mer hur personen fått pengarna, eftersom att det då inte skulle vara mödan värt att bryta mot lagen för att nå framgång då man ändå inte skulle få den status och respekt man ville ha.

Man klättrar inte i hierarkin. Därför skulle det vara onödigt att göra det från första början eftersom att syftet inte skulle uppfyllas alls.

Detta tycker jag är en rimlig förklaring eftersom att vi alla någonstans har detta driv i oss från den tiden då vi var flockdjur som levde i en tydlig hierarki. Det sitter fortfarande i oss att vi ser oss underlägsna dem med mycket pengar, vilket ger dem mycket status, makt och inflytande över oss. Det är ett djupt rotat beteende.

Något som ytterligare tyder på den mentaliteten Elias hade var att han, när han ändrat sin historia, påstod att Alexander betalat dem 300.000 för att utföra kidnappningen eftersom att Alexander ville bli känd enligt Nyheter24 (2012).

Med andra ord var det fullt möjligt enligt Elias att någon skulle gå så långt för kändisskap och några sekunder av berömmelse, han tyckte att det lät rimligt. Detta kan tänkas säga något om hur hans värld fungerade och hur han resonerade, och om hur pass viktigt det var för honom och hans bild av vad man kan offra för status.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter