Introduktion
I vårt samhälle råder idag en miljötrend som går ut på att anpassa sin kost för att minska utsläppen av växthusgaser.

Detta går till stor del ut på att minska ner eller helt avstå från att konsumera kött, som är allmänt känt för att vara en miljöbov.

Men hur farlig är egentligen vår köttkonsumtion för naturen? Vad finns det för alternativ och vad är problemen med dem lösningarna?

I den här uppsatsen om köttkonsumtion ska jag försöka ta reda på svaret på de frågorna.

Utdrag
18% av de globala växthusgasutsläppen orsakas av djurhållning enligt FAOs undersökning från år 2006.

Siffror visar även på att vi i Sverige 2017 äter drygt 50% mer kött i jämfört med siffror från 1990.

Idag äter vi ungefär 50-55 kg kött per person och år i Sverige. Vi äter alltså mer och mer kött. Men är detta en positiv utveckling?

Till att börja med ska vi reda ut hur olika typer av kött påverkar klimatet. Först och främst har vi nötkött och lammkött.

Problemet med dessa djur är att de idisslar. Vid idisslingen uppstår metangas som är mycket skadligt för vårt ozonlager, och det är bland annat därför de är högt upp på skalan över de djur som är sämst för miljön.

Metangas är 25 gånger så skadlig i jämförelse med koldioxidens påverkan. 1 kg nötkött räknar man med släpper ut 23-39 kg koldioxid, medans 1 kg lammkött släpper ut ca 13-22 kg.

Däremot är det bättre att äta gris (5-8kg koldioxid/kg kött) och kyckling (2-3kg koldioxid/kg kött).

Alltså är kyckling ungefär 10 gånger bättre än vad nötkött är. Så, nu vet vi att det är skillnad på kött och kött.

Det är mer effektivt med kycklingar eftersom att nötkreatur tar mer yta, och dessutom behöver dem mycket foder som i sin tur tar mycket yta att odla.

Skulle vi bara äta växtbaserat skulle det bara ta upp en femtedel av den plats vår genomsnittliga kost idag tar.

Det skulle ge oss mer plats till att odla mat till fler personer, vilket är speciellt bra med tanke på att vi blir fler och fler människor på jorden som behöver mat.

Dessutom är platsbristen ett stort problem. Idag skövlas stora mängder regnskog för att vår efterfrågan på kött har ökat till stor del.

Dessa regnskogar står för hela 20% av syretillverkningen i världen, och är också ett av våra bästa skydd mot klimatförändringar eftersom att de stabiliserar och reglerar hela vår jords klimat, för att inte tala om all biologisk mångfald och unika arter vi hittar där.

Den skövlade marken används för betesdjur, men också för att odla mat till betesdjur i form av sojabaserade produkter, som ofta besprutas med hårda bekämpningsmedel vilket leder till ytterligare minskad biologisk mångfald.

Därmed skulle det vara effektivare att istället odla grödor vi människor kan äta direkt.

Det är ineffektivt eftersom att de kalorier vi ger till djuren skulle kunna mätta fler människor om de inte tog en omväg och gavs till djuren i mellanhand.