Introduktion
I den första källan av Amanda Höjevik år 2020. Inleds rapporten av hur dagens människor är inte fysiologiskt anpassade för att hantera stress och prestation på det sättet jämfört med våra förfäder.

Syftet med rapporten var att ta reda på vad som är grunden till stressreaktioner, samt hitta svar på varför dagens människor hanterar stress olika.

Resultatet visar att dagens hjärna på ett evolutionärt sett är fortfarande anpassad för att leva på savannen, alltså hjärnan är fortfarande anpassad till en grupp på ungefär 150 personer och “formad av en vardag bestående av ständiga hot som sjukdom eller attackerande rovdjur”.

Aleksander Perski berättar också om hur människan idag har svårt att möta nya “kännedom, prioritera eller kunna hantera det konstanta flödet av stimuli som vi utsätts för idag.”

Det talas också om hur man kan hantera stress beroende på situationen. I övrigt visar studien att vila och sömn, social stöd är betydelsefulla element för stresshantering.

Metoden som använts är baserad på en litteraturstudie. De böckerna som valts ut behandlar ämnet stress och hjärnan. Källorna är då hämtade från olika platser.

En del av fakta kommer från boken “hjärnstark” av Anders Hansen, han är en läkare, psykiatriker och en känd författare i sverige som har skrivit många böcker om hur hjärnan fungerar och varit programledare för populärvetenskapliga program i TV.

En och andra fakta kommer från boken “Utan press” av Sofia Viotti. Hon är psykolog och har en egen psykoterapimottagning.

Det har även använts material från intervjuer om stress i TV-programmet “Skavlan” och “Din hjärna” i SVT för att stödja studien. All samtliga källor som jag nämnde är skrivna av läkare, psykolog, professor och stressforskare.

Utdrag
Den metoden som använts i källa ett besvara syftet. Det har inte använts databaser för att söka upp fakta till skillnad från källa två, utan enbart böcker som behandlar ämnet stress och hjärna.

Det finns fördelar i detta men även nackdelar. En fördel är att det behöver inte vara lika krångligt att kvalitetsgranska källor.

En nackdel är att det stöds inte av vetenskapliga artiklar eller forskningar utan bara på faktaböcker, alltså studen saknar datainsamlingar som gör att det att svårt att bygga på studien i framtiden.

Att göra intervjustudie eller enkätundersökning som källa två skulle ha varit möjligt, och på så sätt kan vi back upp studiet med relevanta fakta.