Introduktion
Vecka 46 har jag undersökt mina vardagliga vanor som t.ex. kost, sömn, motion, skärmtid och andra vanor i en systematisk tabell i försök att få en klar översikt av min livsstil.

Tabellen visade en god livsstil överlag men vissa punkter i tabellen är jag inte helt nöjd med.

Jag var särskilt onöjd med resultat av sömn vecka 46 (alltså första veckan i hälsodagboken) så under vecka 47 bestämde jag mig för att sova minst 8 timmar varje natt och se hur denna förändring påverkade mig och min livsstil.

Innehållsförteckning
Hur påverkar sömn vår hälsa?
- Men vad är sömn egentligen?
- Sömn har olika faser
- Varför är sömn viktig för kroppen?
- Vad händer när vi inte sover?
- Sömnbrist kan bero på många olika orsaker.
Hur påverkas folkhälsan och samhället (miljön) av sömnbrist?
- Samhälle:
- Utbildning:
- Trafik:
Ekonomi:
Eget resultat och slutsats:
- Håll dig till ett sömnschema:
- Var uppmärksam på vad du äter och dricker:
- Skapa en vilsam miljö:
- Inte ta små tupplur under dagen:
- Inkludera fysisk aktivitet i din dagliga rutin:
Källförteckning:

Utdrag
Varför är sömn viktig för kroppen? När människan sover så sker det mycket i kroppen. Enligt 1177:s hemsida “Sömn är viktig för hälsan” (2018-04-25) är det som sker i kroppen är att blodtrycket sjunker, kroppens temperatur går ner och musklerna i kroppen slappnar av som t.ex. hjärtat som slår långsammare.

Det som sker i hjärnan är att ny information hanteras, minnen lagras och viss aktivitet i hjärnan minskar. Kroppen bildar även olika hormoner som stärker immunförsvaret medans stresshormoner minskar.

I den publicerade forskningen “Nyfiken på sömnbrist” från Karolinska Institutet (2021-08-16) kan stabila sömnvanor kan hindra många av dagens sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2, depression och utmattningssyndrom.

Vad händer när vi inte sover? Som vi kan nu se är sömn otroligt viktigt för oss och våran välmående.

Det som händer om man ej sover tillräckligt är att motståndskraften för sjukdomar minskar eftersom immunförsvaret försämras.

Att immunförsvaret blir svaga leder till ökad risk för många olika sjukdomar som bland annat, hjärt - och kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och olika dement sjukdomar.

Dem ovanstående sjukdomarna är människans fysiska sjukdomar, men för lite sömn påverkar också våran känslor och mentala hälsa.

Eftersom stresshormonerna minskar när vi sover betyder det just att när vi inte sover så minskas inte stressen och ökat antal stresshormoner kan leda till ångest, stress och depression.

I många fall leder sömnbrist den individuella personens olika beroende ökar. I en artikel som är publicerad i diabetes.se skriver Jenny Ryltenius, som är en medecinjournalist, att en beroende som ökar när människor har sömnbrist är socker.

Sömn påverkar vår blodsockernivå och när vi ej sover så skapas det en obalans hos blodsockret och kroppen säger åt oss då att få i sig mer socker så att det blir en balans igen. Så sömn ökar sockersuget i kroppen. Det är en kausalitet i kroppen.

Även våran koffein intag ökar när vi får sömnbrist eftersom koffein är ett uppiggande ämne som stimulerar centrala nervsystemet.

Den som har sömnbrist får inte den vila som dennas kropp behöver och då blir kroppen trött och orkeslös, så en lösning för många är då att få ett intag av koffein för uppiggnings syfte.

Det är ingen planerat experiment som ligger bakom detta utan det är en observationsstudie som lutar åt en korrelation, alltså en samband som ej behöver vara en orsak.

Kort sagt när vi inte sover tillräckligt betyder att man går miste om den dagliga läkande processen som styr båda våran fysiska och mentala välmående.

Sömnbrist kan bero på många olika orsaker. Det kan bero från den individuella personens livsstil, kost, träning med födda sjukdomar, mentala hälsa och så vidare.

Men ett annat intressant faktum är att sömnbrist är genetiskt. Vi vet att mycket beror på genetiken men även sömn och hur länge vi sover beror på genetiken.

I ett planerat experiment gjort av dem nordiska samarbetet Sleep Medicine (samarbete mellan Sverige, Norge, Danmark, Island och Estland) samlades 6000 män och kvinnor samt var deras barn (6000, ett barn för en förälder) som var myndiga.

Studien kunde sedan visa ett tämligen stort samband både vad gäller sömnstörningar samt hur mycket man sover per natt.

Man kunde, till exempel, konstatera att bland de föräldrar som sov mindre än sex timmar per natt var det också betydligt vanligare att deras barn gjorde samma sak.

---

- Sämre betyg. Under en lång tid med dålig sömn kommer då alltså också dålig prestation i skolan och under en längre period med detta resultat börjar hjärnan att ha allt svårare att hänga med i skolan och få igen allt man har missat. Resultatet blir då att man får sämre betyg.

- Elvers fysiska hälsa försämras och fler är sjuka en längre tid. Kroppens immunförsvar försämras när en människa inte sover tillräcklig länge.

När immunförsvaret försämras så får kroppen lätt att ta in virus och bakterier in. Forskning säger att mindre än sju timmars sömn ökar risken för förkylning tre dubbelt.

Resultatet blir då att man blir sjuk oftare och det kan leda till ovanstående att man missar mycket i skolan.

- Dåligt uppförande. Eftersom kroppens blodsockernivå blir instabil så får man mer humörsvängningar.

Tonåringar har redan dåligt humör eftersom hormonerna är i obalans när är just i den åldern men när man får för lite sömn så blir ens uppförande dåligt.

Stresshormonerna som minskas när man sover går inte ner som dem behöver göra så man känner också mycket stress.

- Mer bråk i skolor. Om man har många elever som sover mindre än vad dem ska så ser man på ovanstående att det resulterar i dålig uppförande.

Många tonåringar som har dåligt uppförande i samma skola leder såklart till mer stök och bråk i skolan.