Introduktion
Under 2020 anmäldes cirka 1,57 miljoner brott, vilket innebar en ökning med 18 500 brott. Endast 224 000 handlagda brott klarades upp (Brå 2021).

Varje individ har ett eget unikt DNA som hade underlättat brottsutredningar samt genom att införa en lagföring som kan resultera till att det blir lagligt att kartlägga människors DNA genom att ha en databas med registrerade svenska medborgare, som hade förbättrat förutsättningarna för att enklare kunna spåra kriminella och fria oskyldiga.

Innehållsförteckning
Abstract
Inledning
Frågeställning
Bakgrund
Analys
Slutdiskuision
Källhänvisning

Utdrag
Under 1990-2003 var det ett stort internationellt forskningsprojekt som skulle visa den sekvens som utgör människans DNA för att sedan kunna identifiera och kartlägga alla generna, samt identifiera en person.

Forskningsprojektet har sedan utvecklats till att man ska kunna få en användning genom att kunna identifiera DNA från brottsplatser exempelvis om utseende såsom ögonfärg, benstruktur, hårfärg, kroppsform och ungefärlig ålder.

Som sedan förknippas genom att kartlägga befolkningens DNA och söka matchningar (Camilla Håkansson VT09) DNA finns i alla celler förutom blodceller och nervceller.

Mitten av cellen finns cellkärnan, där kromosomerna finns. Människan har 46 kromosomer 23 från ägg och 23 från spermie.

DNA molekylen består av en lång kedja med kvävebaserna Adenin, Cytosin, Guanin och Tymin. Kvävebaserna finns i en helt unik ordning som därmed leder till en helt unikt DNA.

För att ett liv ska kunna föröka sig måste cellens DNA kopiera sig. Det finns två olika celldelningar nämligen mitos och meios.

Mitos sker framförallt när människan växer eller en skada är skedd som behöver läcka då sker mitos celldelning som sker när molekyl kedjorna delas och kopieras som därmed ger två celler med 46 kromosomer i varje cell.

Medan Meios celldelning sker vid äggceller och spermier som endast har 23 kromosomer, så vida en befruktning 46 kromosomer (Camilla Håkansson VT09)

Det finns olika metoder för att identifiera DNA bland annat PCR metoden som utvecklades av Kary Mullis som fick ta del av nobelpriset i kemi 1993.

Mullis upptäckt gjorde det möjligt att kopiera en kortare DNA bit. Metoden kräver att man har några delar av ett DNA, att man känner till början och slutet av en del DNA sekvensen och att Guanin och cytosin kvävebaserna är ungefär lika i de två kanterna.

Förutom PCR metoden exempelvis mtDNA- analys är en analys som använts när PCR metoden inte räcker till. Den kan exempelvis användas till identifiering av kroppsdelar som legat nedgrävda i marken i åratal.