Introduktion
Kastsystemet i Indien är uppbyggd på den allra mest dominerande religionen i Indien vilket är hinduismen.

Därför kallas den även för det hinduiska kastsystemet enligt Ryytty.C (2016),Kastsystemet i Indien,https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/kastsystemet-i-indien#.

Kastsystemet uppstod 1500-talet f.Kr i förbindelse med den ariska invasionen, det var vid den här tidpunkten de segrade över draviderna som var bosatta på den indiska halvön (Ryytty,2016).

Det hinduiska kastsystemet är en social indelning som delar in människor i olika sorters kast och det finns 4 olika nivåer enligt Pia Daleke (2020),Indien - Kastsystemet,

https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/asien/indien/kastsystemet/.

Det finns 4 grund kast i Indien som är de vanligaste kasten man utgår ifrån men annars finns det en stor mängd med kaster i det Indiska samhället.

Ett annat ord för kast i Indien är ordet jati som härstammar från ordet janam som betyder födelse och står för “vad man är född till”.

I Indien har man ännu ett till ord för kast vilket är ordet varna som betyder färg och de 4 olika kast nivåerna har varsin färg (Daleke,2020).

Vitt för det första kastet, rött för andra kastet, gult för det tredje kastet och svart för det lägsta kastet.

Uppdelningen på kasten anser jag kan likställas och kopplats ihop med den medeltida europeiska ståndssamhällets gruppering.

Utdrag
De diskrimineras på många olika sätts t.ex. i en del byar trotsar elever från de högre kasten att äta mat tillagad av daliterna.

Det finns även vissa skolor som tvingar dalitiska elever att sitta på separata ställen, samt får de heller inte vara delaktiga i alla skolativer som görs (Lal,2015).

Detta tycker jag man kan koppla ihop med religionen hinduism då det står i de heliga vedaböckerna att folk från de högre kasten ska undvika att ha kontakt med folk från de lägre kasten.

Trots allt det här blir de också utsatta i arbetslivet, “de kastlösa” daliterna tvingas till de smutsiga och sämre sysslorna såsom att sopa rent gator eller tömma latriner.

De får även rengöra avlopp, ta hand om de döda människorna och djuren fastän att det förbjöds år 1993 att ge sådana arbeten åt folk så försätter flera hundratals daliter med de jobben än idag (Lal,2015).

Daliterna har dessutom inte heller någon chans till utbildning,ordentliga jobb eller rättigheten till mark. De drabbas också av verbalt, fysiskt och sexualt våld t.ex. av poliser.

Utöver allt detta används flertals dalit flickor som tempel slavar, det här kan man koppla till den hinduiska traditionen som handlar om att tjejer utväljs till en hinduisk gudomlighet i ett tempel.

Vilket resulterar till att tjejerna måste vara i templet även om den här traditionen förbjöds år 1989 så fortsätter den fortfarande (Lal,2015).

Men jag anser dock inte att det enda problemet med kastsystemet är att människor från de lägre kasten blir orättvist behandlad och diskriminerad.

Utan deras självförtroende och självkänsla trycks även ner vilket kan ha dålig påverkan på deras mående dessutom de smutsiga sysslorna kan ha dålig påverkan på deras hälsa.

Allt det här har orsakat till att i Indien framhävs daliterna vara de som utsätts allra mest för våld och diskriminering samt de som är mest sårbara.

Ännu en till konsekvensen som kommit med det hinduiska kastsystemet är att kast uppdelningen bestämmer vem du får gifta dig med, vilka arbeten du kan få och vem du kan umgås med eller inte umgås med.

Utifrån allt detta kan man dra en slutsats att de största skillnaderna mellan de högre och lägre kasten är att de varken har samma möjligheter eller mänskliga rättigheter.