En medieanalys om Attentatet i Stockholm | Medier & kom

Inledning
Rahmat Akilov, en terrorist, en psykiskt sjuk, ett offer utsatthet, eller vad är han egentligen? Vad fick Akilov att göra attentatet? Ingen vet, jag finner det intressant hur tidningar valt att framställa gärningsmannen och händelsen, vad man givit artiklar för rubriker och innehåll som fångar läsare, och ännu viktigare lockar nya läsare.

Innehållsörteckning
1.1 Inledning...................................................................2 1.2
Syfte och Frågeställning.........................................................2 1.3
Bakgrund......................................................................2 1.4
Teori...........................................................................2 1.5
Metod..........................................................................3 2.1
Resultat....................................................................4 3.1
Diskussion.................................................................5 4.1
Källförteckning..........................................................6

Utdrag
Hur händelsen beskrivs skiljer sig åt mellan medierna, Aftonbladet, CBS och Tv4 beskriver händelsen som en terrorhandling, vilket är ett uttalande som saknar grund i majoriteten av fallen då det ej var uppklarat att det var ett terrordåd förrän den 12e och många av artiklarna publicerats redan den 10e.

Resten av källmaterialet pekar ut händelsen som en attack eller ett attentat. Detta har de grund för, eftersom att det stämmer mer överens med vad man visste vid tillfället artiklarna skrevs.

Gärningsmannen är media mer överens om. Samtliga källor skriver ut namnet Rakhmat Akilov. Fyra av källorna nämner den kanske mindre relevanta åldern på gärningsmannen och hela fem av de sex källorna som undersöktes nämner mannens ursprung, endast aftonbladet utelämnar den informationen.

Fyra av källorna misstänker ett medlemskap i terrororganisationer, vilket några av uttalandena har grund för då Polisen gick ut och även de misstänkte samma sak. Gemensamt för nästan samtliga internationella källorna är att det nämns att han saknade ASYL i Sverige.

Detta nämner ingen av källorna som är hämtat ur Sverige.

Alltså, generellt sett framställde medier Akilov som en misstänkt terrorist från Uzbekistan, vissa nämnde ålder, vissa pekade istället på bristande asylrätt eller medlemskap i terrororganisationer, en slutsats kan dras om att varje media valde att lyfta och poängtera det de tyckte var viktigast, ingen information mörkades, men viss info utelämnades i vissa fall.

För att återkoppla till teorin så beror differensen mellan källornas framställning troligen på att medier vill komma upp med något unikt för att kunna sälja bättre och växa på marknaden.

Generellt sett var de svenska medierna lite mer försiktiga med att döma ut Akilov och händelsen som en terrorhandling till skillnad från utländsk press som dömde det som en terrorhandling av en terrorist i nästan alla fall. Det kan bero på att man som utländsk press inte valt att gräva lika djupt i ämnet och därför antog att det var en terrorhandling fort.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter