Introduktion
Engelbrekt, rådsherrarna och mötet i Vadstena 1434 Ämnets syfte Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att söka granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder.

Vi har nu läst två källor till vad som hände när Engelbrekt kom till Vadstena 1434, och försökt hitta punkter där de stämmer överens och där deras beskrivningar skiljer sig åt.

Utgå ifrån texten ”Engelbrekt, rådsherrarna och Vadstena möte 1434” och besvara följande frågor. Var noga med att ge tydliga exempel från texterna och att motivera dina svar. Använd de källkritiska kriterierna!

Innehållsförteckning
1- När, i förhållande till den händelse de berättar om, är källorna nedskrivna?

2- I stora drag ger rimkrönikan och uppsägelse brevet en samstämmig version av mötet i Vadstena. Innebär det att de styrker varandra? Går det att spåra ett eventuellt beroende mellan källorna, tex när det gäller innehåll och ordval?

3- Uppsägelsebrevet kan betraktas som en kvarleva från mötet i Vadstena. På vilket sätt? Innebär detta också att dess version av vad som hände under mötet kan betraktas som trovärdigt? Motivera ditt svar.

4- Finns det någon anledning att misstänka att källorna är skrivna utifrån ett särskilt syfte och att framställningarna därför är medvetet vinklade? Hur kommer den i så fall till uttryck?

Utdrag
Källor som är skrivna i olika tider brukar ge olika bilder av det som faktiskt hade hängt, med i detta fallet så har båda källorna gett en bra bild av det som hade hängt.

Att två källor har samma fakta trots skillnader i tiden är en fördel, men frågan är då om denna information stämmer.

Det jag försöker komma fram till är att om två eller fler källor har samma information så behöver inte källorna kan vara relevanta.

Visst ju fler källor som återberättas, ju större sannolikhet att de som skrivs eller sägs är relevant. Det får mig att komma in på beroendekriteriet som handlar om en källa är en primär eller sekundär källa.