Innehållsförteckning
1. När, I Förhållande Till Den Händelse De Berättar Om, äR Källorna Nedskrivna?

2. I Stora Drag Ger Rimkrönikan Och Uppsägelsebrevet En Samstämmig Version Av Mötet I Vadstena. Innebär Det Att De Styrker Varandra? Går Det Att Spåra Ett Eventuellt Beroende Mellan Källorna, Tex När Det Gäller Innehåll Och Ordval?

3. Uppsägelsebrevet Kan Betraktas Som En Kvarleva Från Mötet I Vadstena. På Vilket Sätt? Innebär Detta Också Att Dess Version Av Vad Som Hände Under Mötet Kan Betraktas Som Trovärdigt? Motivera Ditt Svar.

4. Finns Det Någon Anledning Att Misstänka Att Källorna äR Skrivna Utifrån Ett Särskilt Syfte Och Att Framställningarna Därför äR Medvetet Vinklade? Hur Kommer Den I Så Fall Till Uttryck?

5. Hur Gick Det Till När Rådet Vid Mötet I Vadstena Anslöt Sig Till Upproret? Hur Säkra Kan Vi Vara? Vilket Källvärde Vill Du Efter Att Ha Gjort En Källkritisk Granskning I Uppgift 1 - 4 Ge Källorna?

Utdrag
När det kommer till texterna Karlskrönikan och svenska rådets uppsägelsebrev till kung Erik och vilken tid de skrev så finns det både tydliga och mindre otydliga datum.

Enligt faktan som man får innan man börjar läsa källa A och källa B så får man reda på att engelbrektsupproret tog plats år 1434 under midsommartiden.

Tittar man på källa A så finns det inget datum som säger när utdraget av Karlskrönikan gjordes och därför är det svårt att avgöra tiden.

Däremot om man tittar noggrant på när krönikan kan ha skrivits så är det mellan 1434-1450 men man vet inte ett exakt datum eller årtal.

Källa B däremot är något enklare att se när den skrevs. Det svenska rådets uppsägelsebrev till kung Erik skrevs den 16 augusti år 1434 i Vadstena, dagen efter den saliga jungfru Marias himmelsfärd.

Brevet skrev samma år som själva engelbrektsupproret innebär flera saker och en av de är att den blir mer relevant till skillnad från krönikan som kan ha skrivits flera år efter.

Att den är skriven samma år har ytterligare fördelar som exempelvis att man kommer ihåg mer om händelsen. Detta leder till att man kan återberätta händelsen korrekt jämfört om man skulle göra det efter ett par år som krönikan gör.

Återkommer man till Karlskrönikan så finns det en viktig sak att ta i åtanke vilket är att det är svårt att sätta ett årtal när den skrev, något som i sin tur gör att man kanske inte minns allt som hände lika bra och krönikans innehåll blir mindre trovärdigt och rätt återgivet.