Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Abstract 1
Innehållsförteckning 2
Introduktion 2
Metod 3
Resultat 4
Diskussion 5 Källkritik 6
Referenser 7
Utdrag
Fosfor är en icke-metall med atomnummer 15 och är en del av kvävegruppen.
Fosfor kan inte hittas i fri form i naturen, utan ingår alltid i kemiska föreningar (Pedersen, Elding, Björn och Erlandsson, 2018).
Ett exempel kan vara NPK som är konstgödsel (Wikipedia, 2018).
Enligt Pedersen, Elding, Björn och Erlandsson (2018) kan fosfor i naturen ofta hittas i olika typer av mineraler.
Fosfor är livsviktigt för alla levande celler och finns i en kemisk bunden form i RNA och DNA, (Wikipedia 2018a), och är även en viktig beståndsdel i den energibärande ATP-molekylen (Andersson et al., 2018).
Pedersen, Elding, Björn och Erlandsson (2018) berättar att i fri form finns vit, svart, violett och röd fosfor.
Vit fosfor var den första fria formen av fosfor som hittades år 1669. Denna form är också giftig och mycket reaktiv.
Genom olika typer av behandlingar involverande hög värme kan vit fosfor omvandlas till röd, violett eller svart fosfor.
Åren 1769-1770 visade de svenska forskarna Carl Wilhelm Scheele och Johan Gottlieb Gahn att fosfor även fanns i skelettet hos människor och djur.
Ca 100 år innan det visste man bara att man kunde framställa fosfor ur urin.
Men genom att hetta upp benaska, (kalciumfosfat) med sand och träkol kunde fosfor utvinnas.
Sveriges Geologiska Undersökning (2018) skriver att fosfor idag främst utvinns ur fosfatmineraler, varav den vanligaste typen heter apatit.
Fosfor används inom pyroteknik, medicin, rengöringsmedel och tändstickor, utöver konstgödsel, som är det största användningsområdet.
En mosse växer lager på lager och underliggande lager förmultnar aldrig på grund av att marken är så syrefattig och inga organismer kan leva där.
Ingen tillförsel av andra mineraler än från nederbörden förekommer (Nationalencyklopedin, 2018;
Hånell, 2017) och därför kan mossen användas som ett historiskt arkiv då man kan se hur mycket mineraler och metaller det fanns i luften just då genom att ta prover.
På ovansidan finns levande växter medan det några decimeter ner i marken finns torv.
Torv är växter som på grund av syrebrist bara förmultnar delvis och bevaras (Pettersson och Liljegren, 2018).
Genom att ta reda på hur mycket cesium-137 det finns i de olika skikten kan man med hjälp av cesium-173s halveringstid ta reda på under vilken tid skiktet befann sig på marknivå.
Sträckan under marken är korrelerad med en tidsskala. ConDidact (2018) betonar också att en mosse fungerar som vattenrenare, och suger åt sig näringsämnen från vattnet som passerar genom den, vilket gör att det blir lätt att undersöka halter av olika ämnen i mossen över tid.
Syftet med denna rapport och denna undersökning är att se hur fosforhalten och fosforutsläpp förändrats över tid och hur fosfor påverkar naturen.
Fosfor i vår omgivning berör ett flertal av de globala mål som har satts upp av FN.
United Nations Development Programme (2018) listar dem på sin hemsida. Främst mål 14 berörs, vilket handlar om hav och andra stora vattensamlingar.
Delmål 1 och 2 påverkas i synnerhet av förekomsten av fosfor i miljön, då de handlar om att minska föroreningar i haven och att skydda och bevara marina ekosystem, eftersom fosfor är ett viktigt näringsämne, och orsakar övergödning i alltför stora mängder.
Utöver dessa finns ett antal andra mål relaterade till bevarandet av ekosystem, som också påverkas av förekomsten av fosfor, t.ex 15.1 och 6.6.
Detta bär med sig ett behov av att minska utsläppen av fosfor vilket även involverar andra mål som angår hållbara jordbruk, industrier, och bättre avfallshantering som kan kopplas ihop med spridningen av fosfor.
Dessa är närmare bestämt mål 2.4, 9.4 och 11.6. För att i sin tur snabbare och bättre kunna driva denna utveckling framåt behöver dessutom mål 4 tas hänsyn till, vilket handlar om att förbättra utbildningens kvalitet och tillgänglighet i världen.
Med en bra utbildning kan man lära sig hur man ska använda fosfor inom industrier och reningsverk för att slippa övergödning i miljön.
Lämna ett svar