Introduktion
Liberalismen har under alla tider vunnit terräng när dess ideologiska uppfattning stått i kontrast till de gängse samhälleliga och politiska uppfattningarna.

Ideologins explicita utbredning under 17- och 1800-talen har sedermera legat till grund för hur dess fortsatta utveckling utgjort en väsentlig bakomliggande orsak för samhällsförändringen som ägt rum under historiens gång.

Det är tydligt märkbart hur samhällsförhållandena under de tidsepoker då liberalismen varit högaktuell utövat inflytande över hur dess ideologiska uppfattning genom tiderna förändrats och intagit nya former vilka omsider utformat nutidens liberalism och dess ideologiska värdegrund.

Syftet med detta uppdrag är att klargöra liberalismen och dess historiska framväxt.

Uppdragets syfte är tillika att diskutera hur liberalismens betydelse förändrats fram till i dagsläget samt dess eventuella framtida betydelse.

För att utreda liberalismen och dess historia har ett antal olika källor använts. Dessa diskuteras källkritiskt i kapitel 2.

Vidare beskrivs liberalismens historiska framväxt samt dess grundidéer och kärnvärderingar i kapitel 3.

Avslutningsvis diskuteras det i kapitel 4 hur liberalismens betydelse förändrats fram till i dagsläget samt dess eventuella framtida betydelse.

Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1. Inledning……………………………………………………………………...s.3
1.1. Syfte och frågeställningar………………………………………………..s.3
2. Källkritik……………………………………………………………………...s.4
2.1.Daniel West och Uriel Hedengren Samhällskunskap 1,2 och 3 (2013)......s.4
2.2. Hans Nyström m.fl. Perspektiv på historien 1b (2011)............................s.5
2.3. Nationalencyklopedin (NE.se)...................................................................s.5
2.4. Liberalerna.se…………………………………………………………...s.7
2.5. Joakim Dahlström……………………………………………………….s.8
3. Resultat……………………………………………………………………….s.8
3.1. Historisk framväxt…………………………………………………….....s.8
3.2. Grundtankar och kärnvärderingar……………………………………....s.13
4. Diskussion…………………………………………………………………..s.14
4.1. Hur liberalismen har förändrats fram till i dagsläget………...s.14
4.2 Vilken betydelse liberalismen kommer ha i framtiden………….s.18

Källförteckning………………………………………………………………....s.20
Skriftliga källor……………………………………………………………..s.20
Elektroniska källor………………………………………………………....s.20

Utdrag
2. Källkritik
I detta arbete har information hämtats från Nationalencyklopedin, Liberalernas hemsida, Joakim Dahlströms föreläsning samt från böckerna Samhällskunskap 1,2 och 3 av Daniel West och Uriel Hedengren (2013) och Perspektiv på historien 1b av Hans Nyström m.fl. (2011).

2.1. Daniel West och Uriel Hedengren Samhällskunskap 1, 2 och 3 (2013)

Källan kan bedömas som trovärdig utifrån äkthetskriteriet eftersom det är orimligt att den är förfalskad.

Beträffande tidskriteriet är källan publicerad år 2013 vilket utgör ett tidsintervall på cirka två år ifrån tidpunkten för källans publikation och till dess att den användes i detta uppdrag.

Det är föga troligt att informationen förändrats och därmed förlorat sitt empiriska värde under denna korta tidsperiod.

Tidsskillnaden bör därför inte påverka sakinnehållets nutida korrekthet.

West och Hedengren är tvivelsutan sekundärkällor, informationen i källan kan dock styrkas av vad som uppges i flertalet andra trovärdiga källor.

Källan kan således betraktas som trovärdig utifrån både tids- och beroendekriteriet.

West är lärare i samhällskunskap vid Kullagymnasiet, att West är lärare i samhällskunskap talar för källans trovärdighet.

Han har också författat ett antal läroböcker i samhällskunskap vilket ökar sannolikheten för att West är insatt i ämnet vilket i sin tur ökar källans trovärdighet.

Det finns ingen information om Wests ideologiska och politiska åsikter vilket gör det svårt att bedöma huruvida det är möjligt att han förmedlat en viss ideologisk eller politisk åsikt genom informationen.

Dock kan detta anses som osannolikt med tanke på de tydligt märkbara reaktioner en sådan företeelse skulle medföra.

Eftersom det inte uppkommit någon kritik riktad mot Wests objektivitet som författare kan denna misstanke bedömas som otänkbar och därmed uteslutas som en potentiell brist av källans trovärdighet.

Hedengren är före detta lärare vilket talar för källans trovärdighet. Det finns dock ingen information om i vilket ämne han undervisade eller vilken behörighetsgrad han innehade vilket skapar en tvetydig bild av hur pass insatt Hedengren är i ämnet.

På så vis är det faktum att han är före detta lärare irrelevant för att bedöma källans trovärdighet.

Hedengren har också författat flertalet läroböcker vilket ökar källans trovärdighet.

Wests behörighet som gymnasielärare i samhällskunskap uppges tydligt och är väsentligt för att bedöma källans trovärdighet då denna talar för att han är sakkunnig vilket ökar källans trovärdighet.

Det finns ingen information om Hedengrens politiska och ideologiska åsikter vilket, av samma skäl som uppgavs i Wests fall, är av likgiltig betydelse för att bedöma källans trovärdighet.

2.2. Nyström, Hans, Nyström, Lars och Nyström, Örjan Perspektiv på historien 1b (2011)

Källan kan bedömas som trovärdig utifrån äkthetskriteriet eftersom det är orimligt att den är förfalskad.

Gällande tidskriteriet publicerades källan år 2011 vilket utgör en tidsskillnad på ungefär fyra år ifrån tidpunkten vid källans publikation till dess att den användes i detta uppdrag.

Det är osannolikt att detta påverkat trovärdigheten då det är otänkbart att informationen, under dessa fyra år, förändrats och därmed blivit mindre trovärdig.

Beträffande beroendekriteriet är det givetvis omöjligt att någon av författarna är förstahandskällor.

Det finns emellertid ingenting som påvisar hur detta skulle påverka källans trovärdighet.

Att källan säkerligen är en andrahandskälla kan följaktligen anses vara av ringa betydelse.

Informationen som uppges i källan överensstämmer med informationen i källorna samhällskunskap 1, 2 och 3 och i källorna hämtade från NE.se. Så till vida kan källan bedömas som trovärdig sett utifrån beroendekriteriet.

L. Nyström är universitetslektor, forskare och studierektor för historia vid Göteborgs universitet.

Detta indikerar att han är sakkunnig vilket i sin tur ökar källans trovärdighet. L. Nyströms forskning fokuserar på jordbruks- och industrisamhället vilket talar för källans trovärdighet. Både L. Nyström och Ö.

Nyström har författat en samling läroböcker i serien Perspektiv på historien vilket ökar källans trovärdighet på grund av att det, för det första, reducerar risken för att informationen i källan skulle vara partisk eller på annat sätt subjektiv.

För det andra är det inte särskilt troligt att varken L. Nyström eller Ö.

Nyström författat flertalet böcker hos samma förlag vilka alla innehöll falsk eller tendentiös information, reaktioner skulle med största sannolikhet uppstått redan före publikationen av seriens första bok. Ö.

Nyström har även författat andra läroböcker vilka handlar om arbetslivets, arbetarrörelsen och industrisamhällets utveckling.

Detta tyder på att han är sakkunnig vilket ökar källans trovärdighet av ovannämnda skäl. Någon information om författaren Hans Nyström finns inte.

Det finns ingen information rörande författarnas egna politiska eller ideologiska åsikter.

Informationen framställs objektivt och det finns ingenting som tyder på att de har för avsikt att förespråka eller svartmåla en viss politisk eller ideologisk inriktning.

2.3. Nationalencyklopedin (NE.se)
Samtliga källor hämtade från NE.se kan bedömas som trovärdiga utifrån äkthetskriteriet eftersom det är orimligt att de skulle vara förfalskade.

Sett till tidskriteriet finns det ett antal faktorer vilka talar emot trovärdigheten av samtliga källor.

En av dessa är att det på Nationalencyklopedins hemsida, NE.se, inte finns någon information om vare sig tidpunkten för källornas publikation eller tidpunkten för den senaste uppdateringen av källorna.

Vidare är den information som NE.se uppger vad gäller uppdatering av sidan diffus då det endast uppges att “Innehållet uppdateras kontinuerligt”.

Det finns därmed ett visst tvivel kring samtliga källors trovärdighet utifrån tidskriteriet.

Sett utifrån beroendekriteriet överensstämmer informationen i samtliga källor hämtade från NE.se med informationen som uppges i flertalet andra trovärdiga källor.

Genom en helhetsbedömning kan samtliga källor bedömas som trovärdiga.

Respektive källor och dess författare granskas dock enskilt utifrån tendenskriteriet.

Tore Frängsmyr “Upplysningen” (NE.se)
Tore Frängsmyr är professor i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet vilket talar för källans trovärdighet.

Det finns ingen information om Frängsmyrs ideologiska och politiska uppfattning. Vidare finns det ingenting som tyder på en subjektivitet från författarens sida.

Frängsmyrs egna källor består av boken “sökandet efter upplysningen” (1993) av T. Frängsmyr, boken “the enlightenment:

An Interpretation” (1966-69) av P. Gay och boken “upplysningen” (svensk översättning 1993) av N. Hampson.

Boken “upplysningen” är den svenska översättningen av “the enlightenment: An Interpretation”.

Eftersom Frängsmyr hänvisat till både originalet och den svenska översättningen kan det anses som oväsentligt att “upplysningen” är en översättning.

Att Frängsmyr valt sin egen bok som källa talar emot trovärdigheten av hans urval.

Av ett kort utdrag av boken att döma kan informationen betraktas som delvis subjektivt framställd.

Den främsta orsaken till detta är dock att informationen inte skildras på ett tillräckligt sakligt sätt. N.

Hampson var professor i historia vid “universitetet av New York” vilket ökar källans trovärdighet.

Frängsmyrs urval är av ovannämnda orsaker bristfälligt. Likväl presenterar han objektiva fakta i sin artikel.

Därmed kan det uteslutas att Frängsmyrs ofördelaktiga val av källor påverkat objektiviteten och trovärdigheten av hans artikel.

Björn Molin “Nyliberalism”, “Liberalerna” och “Liberalism” (NE.se)

Molin är statsvetare och politiker inom det socialliberala partiet liberalerna.

Detta väcker en viss misstanke kring hans neutralitet och huruvida källans innehåll påverkats av hans politiska och ideologiska åsikter.

Trots att källan, i sin helhet kan bedömas som trovärdig, råder ett visst tvivel kring hur Molin uppger att “Nyliberala idéer förts fram av näringslivets organisationer och inom moderata samlingspartiet och dess sidoorganisationer” “Nyliberalism” NE.se. Detta påstående stöds dock av andra trovärdiga källor.

Detta i kombination med Molins, för övrigt, genomgående objektivitet gör att hans eventuella subjektivitet kan uteslutas. Källan kan därmed betraktas som trovärdig.

Molin har använt boken I morgon kapitalism, 2:a upplagan år 1981 av H. Lepage som källa.

Lepage var en Nyliberal ekonom vilket kan tala både för och emot källans trovärdighet eftersom det ökar risken för att källan är tendentiös samtidigt som det tyder på att han på något sätt varit insatt i ämnet och därmed haft någonting att tillföra oavsett om detta varit en subjektiv synvinkel eller rena fakta.