Introduktion
Filosofen Sartre talar mycket om människan och dess frihet. Han menar att vi är fria men det är inte vi som valt vår frihet och därmed inte kan välja bort eller undkomma den.

Han menar alltså att vi människor har möjligheten att förändra på oss själva och att vi är dömda till frihet.

Innan essensen finns existensen, där menar Sartre att vi människor skapar oss själva genom fria val, han menar att det inte �nns ett syfte eller en förbestämd plan till oss människor och det är genom att existera och göra fria val som vi blir till som människor.

Alltså vi människor är fria att göra egna val och därifrån byggs vi upp och existerar, vi har förmågan att re�ektera över våra liv och ändra på det, men vi har ingen mening med livet och inte heller något omedvetna utan det är möjligheterna och ens val som skapar en människa och det är ens handlingar som bestämmer ens karaktär.

Innehållsförteckning
Jean Paul Sartre:
Nietzsches känslostyrda nihilism
Kierkegaards stora språng

Utdrag
Den andra livsstilen kallas för den “etiska människan” där man talar om den fria människan.

Denna stil är också väldigt vanlig idag och är oberoende av religionen därav väljer man sina egna vägar.

Människor tänker mycket på sig själva, på vad de vill och inte på vad gud eller andra vill av en.

Denna tanke är idag normal, att man själv väljer sitt liv istället för att andra skall göra det, dock är den inte lika vanlig i andra länder som ligger i till exempel Mellanöstern där man är väldigt beroende av de andra i samhället.

Den sista livsstilen handlar om den religiösa människan som har blivit allt svagare idag, folk väljer istället sina egna vägar och utifrån sina erfarenheter lär de sig den rätta vägen.

De �esta föds in i en religiös familj och därav förblir religiösa medan andra väljer religion senare i livet, denna typ av livsstil är inte lika vanlig som förr i tiden och den börjar försvinna allt mer.

För mig själv känns det som att jag inte väljer livsstil, utan har varit en del av alla dessa tre, ta till exempel den estetiska människan, den är jag på sociala medier och när jag behöver bygga upp en bild av mig själv som inte stämmer för att få en bekräftan.

Den etiska människan har jag blivit på en allt mer senare tid och till sist den religiösa människan som jag föddes som men valde att inte fortsätta mer.

Enligt Kierkegaard går ingen människa fri från ångest och detta kan inte tillfredsställas föränd i den religiösa fasen, då har man en tro att lita på.

Det är en �n tanke med den funkar inte i dagens samhälle där antidepressiva och andra hjälpmedel �nns tillgängliga.

Människans inre tro är nog viktigare att lyssna på än religionens tro.