Introduktion
Kromatografi är en del av analytisk kemi. Detta innebär att man kan analysera ett ämne, det vill säga man kan ta reda på vilka ingredienser som finns i ett visst ämne.
Dessutom kan man också veta mängden av ingredienserna. Begreppet kromatografi innebär ett samling namn för flera olika metoder som man kan använda för att isolera och separera olika kemiska föreningar.
Det finns olika typer av kromatografi, till exempel vätska-gas-kolonn-tunnskikt och papperskromatografi. Inom alla metoderna så medför de en mobil fas och en stationär fas.
Detta sker genom att kemiska föreningar som skall analyseras reagerar med de två faserna på olika sätt så att ämnena skulle kunna isoleras.
Isoleringen är beroende på hur mycket stor är bindningen med faserna. Bindningen är svag intermolekylära bindningen med den stationära fasen som sker genom en dipol eller van Der Waals bindningar.
Den mobila fasen kan vara vätska eller gas, den stationära fasen kan vara fast eller flytande. (NE.SE)
Syftet med detta arbete är att undersöka några olika pennor med olika färger och egenskaper, och att försöka separera färgpigment på dem.
Papperskromatografi som används i det här fallet. Frågeställningarna kan vara följande:
• Vad får man för resultat?
• Vilka är felkällor som kan ha påverkat resultaten?
• Kommer det uppstå olika resultat? I så fall varför?
Innehållsförteckning
Inledning:
Hypotes:
Felkällor:
Riskanalys:
Källkritik:
Bakgrund/teori:
Utförande/material och metod:
- Material:
- Utförande:
Resultat:
Diskussion och slutsatser:
Källförteckning:
Utdrag
Inledningsvis är analytisk kemi en del av kemiämnet som avslöjar innehållet av ett visst ämne. Med andra ord, det är att man kan undersöka innehållet av ett ämne med hjälp av flera metoder som tillhör till analytisk kemin.
Den analytiska kemin används i vår omgivning, inte bara i laboratorium. Man kan använda den inom miljövården och det är genom att mäta mängden av miljögifter eller tungmetaller som kan finnas i maten, läkemedel osv. den analytiska kemin används också i sjukhuset.
Detta kallas för ”kliniska analyser” till exempel blod och urin prov. Med hjälp av dessa metoder kan läkaren få tydliga information om patientens tillstånd och då blir det säkrare diagnoser.
I brottsutredningar kan man använda ”rättskemiska analyser” som man kan spåra exempelvis alkohol och andra narkotika ämnen i urin och blod.
Det gör också att man kan söka efter kemikalier som kan kopplas till en person i en brottsplats. Det blir nuförtiden alltmer större behov av dessa analytiska metoder för att kunna bevara människor, djur, miljön och samhälle.
Det finns ju två huvudsakliga typer av analyser. De är den kvalitativa och kvantitativa analyser. Den kvalitativa analysen är analysen som man kan ta reda på vilket ämne som finns, och då behöver man inte räkna ut halter i sådana analyser.
Ett exempel på detta är när man avslöja joner genom fällningsreaktioner. Den kvantitativa analysen är då att man kan mäta halter av vissa ämnen.
Syrabastitreringar och pH-mätningar är typiska exemplen på den kvantitativa analysen. (Henriksson m.fl.,2018)
Kromatografi är en metod som gör att vissa ämnen kan isoleras. Chroma i grekiska språket betyder färg. I 1903 hade beskrivits denna metod av den ryske botanisten Tsvet.
I hans experiment kunde han separera klorofyll och andra färgämnen som var i en lösning eller saft från blad av växter.
Resultatet blev då olika färger av pigmenten. Efteråt hade det kallats för kromatografi. Många flera metoder av kromatografi hade utvecklats under mitten av 1900-talet.
De här metoderna fortfarande kallas för kromatografiska även om färgade ämnen spelar inte stor roll i dessa metoder. Grunden för analys med kromatografi är att man använder en stationär och en rörlig fas.
Vid papperskromatografi används vätskan som en rörlig fas och papper som en stationär fas. Sedan sätter man provet på kanten av pappret och doppas ner i en vätska som suger upp pappret.
Vätskan täcker hela pappret och sedan färgen eller provets ämne löser sig. Dessa transporteras under tiden beroende på hur mycket starkt är det bindningar mellan ämnet och pappret samt ämnet och vätskan.
Det finns en annan typ av kromatografi och den kallas för kolonnkromatografi. Vid denna typ användes en kolonn och där rinner vätskan (den rörliga fasen) genom den.
En kolonn kan vara exempelvis ett glasrör som har ett adsorptionsmedel som suga upp de olika ämnena mindre eller mycket lättare.
Genom detta sätt kan olika ämnen separeras genom att den mobila fasen tar med sig molekylerna. (Henriksson m. fl,2018)
Lämna ett svar