Introduktion
Vid oväntade och omvälvande händelser kan starka känslor upplevas, känna att vår självbild är hotat eller att viktiga behov är hotade.

Det är vad som definierar en kris. En psykisk eller mental kris är ett tillstånd som påverkas och förekommer av omständigheter runt omkring som sätter kroppen i ett stressläge.

Stress, traumatiska kriser och självbild är begrepp inom psykologin, det betyder att kopplingen mellan dessa påverkar alla individer, vårt beetende, medvetande, känslor och tänkande.

Det är begrepp som hänger ihop och i detta arbete ska de begreppen förklaras, fördjupas och diskuteras. Vad de innebär, hur de hänger ihop och vad de resulterar i.

Innehållsförteckning
Inledning
Stress
Traumatiska kriser
Självbild / Självkänsla
Diskussion
Källförteckning

Utdrag
Kamp- flykt reaktionen utlöses dock inte enbart av verkliga hot där kroppen måste kämpa för att överleva. Hjärnan kan inte alltid skilja på hot och vardagliga situationer såsom oroliga tankar.

Detta leder till att många blir stressade av exempelvis räkningar som vi har svårt att betala vilket gör att man kan känna sig rädd, irriterad, arg eller fientlig (1177 Vårdguiden 2018).

En ytterligare stressreaktion som kan uppstå när faran anses alltför stor kallas spela död reaktionen. Då ser hjärnan inte längre någon möjlighet att ta sig ur situationen genom kamp eller flykt och det parasympatiska nervsystemet aktiveras istället.

Energianvändningen minskas vilket ofta leder till trötthet, yrsel, svaghet i musklerna, symtom från magen och en svimningskänsla. Ofta vill man minska sina sociala kontakter och isolera sig.

Känslomässigt uppstår ofta trötthetskänslor, nedstämdhet och depression. Om situationen blir långvarig utan återhämtning kommer behovet av att bli tröstade öka samtidigt som man förmodligen kommer börja äta mer socker

fet mat och dricka mer alkohol då nervsystemet försöker bygga upp kroppen trots att man förbrukar mindre energi än vanligt (1177 Vårdguiden 2018).

Stressreaktionen är gjort för att aktiveras under en kort stund vilket vi klarar av utan skada men om situationen blir långvarig kan den orsaka problem.

Stress under en längre period kan orsaka utmattningssyndrom, minnes- och koncentrationssvårigheter. Det är därför viktigt med återhämtning för att ge andra kroppsliga funktioner utrymme.

I värsta fall kan det till och med leda till exempelvis hjärtinfarkt eller fibromyalgi (1177 Vårdguiden 2018).

---

En traumatisk kris kan förekomma vid till exempel en bilkrock, en skottlossning, en skada eller ett dödsfall. Det kan också förekomma som en reaktion efter en långvarig svår belastning som exempelvis stress.

En reaktion kan se olika ut beroende på person till person eftersom det kan vara svårt att ta in och förstå vad som har hänt.

Det som kan hända psykiskt vid en kris är bland annat att du känner en känslomässig avstängning (undvika känslor för att inte väcka de känslor som individ har i bagaget

undviker då även andra människor och sätter inte upp någon tillit hos någon) , att det känns overkligt, överväldigad av känslor, låg självkänsla, trötthet, sömnproblem, ångest och oro.

Du kan också bli mer påtaglig och känslig för stress och krav, få koncentrationssvårigheter och minnesproblem. Reaktionerna kan i sin följd leda till att du som individ får svårt med sociala umgängen

klara av arbete eller skola och dessutom orken att leva ett sunt och bra liv. Ett trauma kan ge samma reaktion som vid en kris

men efter ett trauma är det dessutom inte ovanligt med posttraumatiska stressyndrom ( PTSD ), det kan handla om spänd vaksamhet

tillbakablickar (“flashbacks”), mardrömmar där du eventuellt återupplever traumat. Personer kan också börja undvika platser och människor som förknippas med traumat(Psykologpsykoterapi, 2018).

För en person att bearbeta en traumatisk kris tar olika lång tid och utförs på olika sätt, vissa vill bearbeta genom att prata om det med andra som varit med om liknande

vissa vill arbeta med det genom sig själv och vissa vill ta professionell hjälp för att ta sig igenom krisen. En bearbetning sker nästan alltid i faser, även i en traumatisk kris.

Först kommer chockfasen, när man inte kan förstå vad som har hänt, händelsen känns overklig. Nästan som en dröm.

Efter det kommer reaktionsfasen där man blir börjar bli medveten om vad som har hänt, vilket leder till att känslor som man hållit inne kommer upp till ytan.