Innehållsförteckning
Manligt och kvinnligt, är det biologiskt eller socialt?

Ett särskilt fall av diskussionen om arv och miljö är våld och brottslighet. Ge några exempel på hur biologiska faktorer tycks påverka:

Anders Hansen säger i sitt sommarprogram ungefär så här när han håller en människohjärna i sina händer: ”allt ligger här - varje tanke, varje minne, varje känsla! Varenda sekund, från vaggan till graven.” Håller du med om att våra hjärnor är så viktiga?

Litteraturförteckning

Utdrag
En mycket intressant diskussion är huruvida skillnader mellan män och kvinnor är en biologisk följd eller om det är en social konstruktion vi människor skapat.

Å ena sidan är de flesta fullt överens om att en människa föds med ett kön, till exempel en flicka eller pojke.

Å andra sidan florerar uttryck som ”Man föds inte till en man, man blir en”, som istället pekar på att det är dina handlingar som avgör ditt kön.

Om man undersöker ett flertal män och kvinnor går det att finna flera skillnader i klädsel, tal och beteenden.

Att dessa skillnader har en biologisk förklaring är en teori, men samtidigt pekar flera faktorer på att det i stället handlar om en social inlärning. (Boschini, Muren, & Persson, 2013)

Ett viktigt begrepp inom denna fråga är ”Genus”, det vill säga, vårt sociala och kulturella kön som ska förklara hur olika grupper och idéer format olika kön.

Olika samhällen, grupper, tider och kulturer definierar genus olika. Normen hur en kvinna bör agera och uppföra sig skiljer sig åt i olika delar av världen.

Anhängare till denna teori motsäger egentligen inte biologiska skillnader, men anser att de könsrollerna vi blivit tilldelade främst är ett resultat av en samhällsstruktur skapad av människan. (Stam, 2016)

Utbildningsradion (UR) har i sitt program UR Samtiden en debatt om huruvida det förekommer kvinnliga och manliga skillnader eller inte.

De tre deltagarna är Gertrud Åström, ordförande i Sveriges kvinnolobby, Germund Hesslow, professor i neurofysiologi och Marcus Priftis, kemist och författare.

I föreläsningen förklarar Åström hur man bör skilja på biologisk ärvda faktorer och socialt konstruerade.

Där tar hon kvinnor i underordning som ett exempel. Till publiken ställer hon frågan ” Är det biologiskt att kvinnor är underordnade, eller en samhällskonstruktion?”

Åströms åsikt är att själva underordningen av kvinnor är konstruerat av samhället, och att flera skillnader som tidigare ansågs biologiskt ärvda ej stämmer.

Hon tar upp ett exempel från 1911 då kvinnor krävde en rätt att få söka professorstjänst. Uppsalas universitet visade starkt misstycke till denna idé, med argumentet att kvinnor inte kan söka en tjänst de ej kommer klara av.

Universitetet gjorde en liknelse med kvinnor och professorer till att säga åt elefanter att de har rätt att klättra upp i träd, samtidigt som vi vet att elefanter inte klättrar i träd.

Åström förklarar att när kvinnor därefter gick emot denna norm och ändå uppvisade goda resultatet, kallades de för undantag.

Hon fortsätter med att ge fler exempel där samhället blandat ihop biologi och konstruktion, där hon lyfter idrott.

Åström berättar för publiken om att kvinnor förbjöds att åka vasaloppet samt löplopp över 800 meter i OS.

Dessa aktiviteter var olagliga med resonemanget att kvinnor inte klarar av påfrestningarna, men idag deltar tusentals kvinnor i både vasalopp och ultralopp långt över 800 meters gränsen.

Åström lyfter också kvinnorörelsen, som har blivit en symbol för motstånd mot dessa tankar att det finns åtskilliga skillnader i vad män och kvinnor kan och inte kan göra.

Samtidigt motsätter sig inte Åström från biologiska differenser, utan hänvisar till genusteorin: Att män och kvinnor har olika betingade biologiska skillnader

men att dessa inte enskilt kan vara svaret på varför samhället är byggt på könsbestämda normer. I stället har den sociala inlärningen en större betydelse, där kvinnan i underordning är ett praktexempel.