Depression | Psykologi

Inledning
Idag är det väldigt vanligt att man använder begreppet “deppig”, jag har gjort det och hört många säga att de är deprimerade och mår dåligt. Ofta säger man det utan att tänka på vad en depression egentligen betyder.

Skillnaden mellan talesättet och en riktigt depression är att man känner sig nedstämd under en längre period av en riktig depression och därav tappar man matlust och motivation till sådant man gillar att göra. Medan ifall man känner sig “deppig” kanske detta varar i några timmar och går bort.

Depression är en väldigt vanlig folksjukdom, var femte person i Sverige har fått diagnosen varav 50% av alla kvinnor har någon gång fått det och 25% av männen. Detta är siffror från de som har sökt hjälp, andelen människor som känner eller någon gång känt sig deprimerade är sannolikt mycket högre.

Anledningen till att det är mer kvinnor än män är dels för att männen ofta inte söker hjälp på samma sätt som kvinnor, de vänder sig istället till alkohol och droger för att dämpa känslorna men istället blir det värre.

Det finns även biologiska förklaringar till varför fler kvinnor har depression än män, kvinnornas limbiska system i känslo centrumet i hjärnan aktiveras lättare av sorgliga händelser och att fylla på med signalsubstansen serotonin är svårare, vilket i sin tur kan leda att det blir svårt att gå vidare från en jobbig händelse.

Kvinnor är oftast mer ensamstående, har låga inkomster även om de jobbar på samma jobb som män och de har oftare stressiga jobb. De har generellt sett mindre makt än män och därav har man svårare att påverka sin situation vilket i sin tur leder till att man har en högre risk att utveckla en depression.

Innehållsörteckning
Uppkomst och olika orsaker
Symptom
Behandlingar:
Serotoninet i hjärnan:
Dopaminet och noradrenalinet:
Kortisol och hippo campus:
Nour El Refai:

Utdrag
Nour El Refai har varit öppen med sin psykiska ohälsa. Hon är diagnoserad med kronisk depression. Nour är en komiker och år 2016 kom hon ut med en föreställning vid namn “en komisk depression” i föreställningen drev hon om sina erfarenheter av psykisk ohälsa och hennes depression.

Denna föreställning växte fram under hennes mörkaste depression. Det var tack vare hennes humor som hon lyckades komma över depressionen.

Hon hade mycket negativa tankar, men precis som det kognitiva perspektivet menar, lyckades hon hjälpa dig själv genom att tänka positivt och se allt på ett komiskt sätt. Istället för att fortsätta tänka negativt, skrev hon och drev om sin depression på ett komiskt sätt.

November 2019, kom hon ut med en ny serie på svt play, vid namn “Landet Lyckopiller”. Där ställer hon sig frågan varför en miljon svenskar tar antidepressiva, med den informationen vill hon försöka förstå varför så många tar denna typ av medicin och ifall man kan se på människor ifall de mår dåligt eller inte.

Hon menar att eftersom hon är en av dessa en miljon i Sverige som tar antidepressiva, så går det inte att se personer med depression, det kan vara vem som helst. Hon menar att folk känner skam över att ha en depression, många tar antidepressiva i smyg. Hon känner själv att hon tycker att det är känsligt och pinsamt att prata om, men ändå kände hon att hon ville ta upp det.

I serien träffar Nour olika personer med psykisk ohälsa, hon träffar människor som mår så pass dåligt att de tar medicin för att lindra deras problem. Nour har tagit medicin för sin kroniska depression sedan hon vart 18 år, 14 år. Hon känner inte att medicinen har gjort henne glad. Den hjälper henne bara med att ha ett normalt liv.

Nour har känt en dålig känsla ända sen hon varit liten, hon kände dålig samvete och kände ångest redan som barn. Sedan när hon blev 18 orkade hon inte mer, hon fick panikångestattacker och därav blev hon tvångsplacerad i en månad. Hennes medicin

håller ångesten under kontroll, men de gör inte henne lycklig. Då visste inte hon hur man skulle hantera dessa känslor. Idag känner hon igen de “må dåligt” sakerna, dessa dåliga perioder kommer och går, men idag vet hon hur hon ska göra för att handskas med dem. Små saker som att inte stänga in sig när man mår dåligt, utan istället hålla kvar rutinerna. Hon mår även till exempel bättre av träning.

Bästa sättet att beskriva hennes mående och depression är ifrån det biologiska och det kognitiva, men även det sociala och det psykodynamiska perspektivet kan förklara det bra.

Det biologiska perspektivet hade ansett att hon gör rätt med att ta mediciner, syftet med medicinerna är ändå att få tillbaka balansen i signalsubstanserna för att kunna fortsätta göra ens vardagliga sysslor, det som Nour lyckats med, men hon känner ändå ingen lycka.

Det kognitiva perspektivet menar att Nour har gjort rätt med att se på depressionen på ett komiskt sätt. Istället för att alltid må dåligt, de ser det bra att hon lyckats hitta egna metoder för att må bra.

Få gratis tillgång till uppdraget

Ladda upp en av dina egna uppgifter och gå åt den här. Det tar bara två minuter