Innehållsförteckning
Hur Var Tanken Med Den Vård Som Gavs I Början Av 1900-Talet Och Hur Såg Den Ut?
Fanns Det Några Fördelar Med Den Vård Som Gavs Då? För Vem I Så Fall?
Vad Var Tanken Med Psykiatrireformen? Hur Blev Vården Då?
Hur Ser Kritiken Ut Mot Vården Av Psykiskt Sjuka Idag? Vad Tycker Du?

Utdrag
Hur var tanken med den vård som gavs i början av 1900-talet och hur såg den ut?

Under 1800-talet i Sverige kom man till insikt med att personer som lider av olika psykiska sjukdomar led av botbara sjukdomar, och var alltså inte besatta, dåraktiga eller vansinniga som man tidigare hade beskrivit patienterna som.

I och med detta tankesätt började man forska och undersöka de människorna som led av psykisk ohälsa för att finna botemedel mot detta.

Under denna tid grundade sig behandlingarna vanligtvis av att man använde fysisk eller psykisk smärta genom att skrämma patienterna på olika sätt.

Detta då man inte riktigt visste hur man skulle behandla de psykiskt sjuka människorna. De brutalaste metoderna som minskas ned under mitten av 1900-talet.

Samtidigt presenterades andra metoder som också fick allvarliga konsekvenser för de drabbade. Bland annat användes elbehandling, insulinchock och lobotomi som blev alltmer vanliga metoder som behandling under tidigt 1900-tal.

När en patient behövdes lugnas ner använde man sig oftast av elbehandlingar. I hopp om att galenskap och ångest skulle försvinna användes lobotomi mot patienterna.

Detta var en avancerad behandlingsmetod där man genom kirurgi tog bort olika delar av hjärnan. Lobotomin visade sig i många fall uppnå dess syfte, men lämnade kvar omfattande bieffekter såsom att patienten efter behandling ofta blev apatisk och helt avtrubbad.

Dödligheten av processen var även stor. Under början på 1900-talet ökade patient antalet drastiskt på mentalsjukhusen.

Största anledningen till detta var att sjukdomen syfilis drabbade allt fler människor. Vid ett senare stadium av syfilis kan den ha en påverkan på kroppens nervsystem som leder till demens, psykos eller någon annan neurologisk sjukdom.

Då det inte under den här tiden fanns ett botemedel så resulterade detta i att mentalsjukhusen snabbt blev fyllda.

Antalet patienter på sjukhuset som var intagna av denna orsak avtog runt 1917 och 1950 då ett botemedel mot syfilis utvecklades.

År 1929 utvecklades neuroleptikan som visade sig ha en lugnande effekt på soldater som det först testades för.