Introduktion
Alla människor är olika och unika i sig. Vissa människor är extroverta medan andra är introverta. Vissa är optimister andra pessimister.
Dessa skillnader kallas för interinviduella skillander, att olika människor agerar och beter sig på olika sätt.
Men en och samma person kan agera annorlunda beroende på situation. Ibland kan jag skrika när jag blir arg men ibland håller jag det inom mig.
Dessa skillander hur en och samma person agerar i olika avseenden kallas för intrainviduella skillnader.
Människan är inte en förutsagdbar robot med samma egenskaper och därför kan man inte alltid veta hur en person kommer att reagera från situation till situation.
En annan skillnad som finns mellan beteende hos människor är intergruppsskillnader.
Män och kvinnor kan i stora drag bete sig annorlunda, olika sociala grupper kan även ha olika särdrag.
Dessa skillnader mellan människor kan bero på olika faktorer, yttre faktorer som miljö eller inre faktorer som arv. (powerpoint)
Utdrag
Jag tenderar att tro mer som Watson. Jag tror att vi påverkas mycket av vår miljö och hur vi blir uppfostrade.
Trots att man har ”gener” att vara tillbaka dragen och blygsam tror jag att i en miljö där man uppmuntras till att vara social och ta plats kan utveckla dessa egenskaper.
Jag tror att alla människor har kapacitet att bli duktiga på exakt vad dem vill men jag tror även att arv kan begränsa oss eller åtminstone ge oss olika förutsättningar.
Om inte miljö skulle ha den större påverkan så hade skolan varit orättvis och lite meningslös.
Om man måste födas till bra logiskt tänkande så skulle det betyda att alla inte har möjlighet att nå det högsta betyget i skolan.
Jag tror att alla har samma förutsättningar från grunden men att yttre omständigheter begränsar oss.
Visst spelar arv en stor roll men i slutändan spelar det ingen roll vad jag har för gener om jag inte aktivt utnyttjar dem.
Föds jag med en talang för måla men får aldrig chans att göra det så kommer jag inte att kunna utveckla den egenskapen. Jag vill därför påstå att man inte ska tro att arv spelar en allt för stor roll.
Alla kan bli vad som helst så länge de får rätt möjligheter av omgivningen att göra det.
Något som går diskuteras om är huruvida arv och miljö har en påverka på könen.
Finns det ärftliga skillnader på egenskaper hos män och kvinnor eller är det socialt betingat?
Pojkar har en större muskelmassa, kvinnors mognadsförlopp är annorlunda än killarnas (det sker tidigare) och kvinnor använder båda hjärnhalvorna oftare än män.
Den högra hjärnhalvan är den mer konstnärliga och kreativa hjärnhalvan som berör känslor medan den vänstra hjärnhalvan är mer rationell och systematisk.
Att kvinnor använder mer av den högra hjärnhalvan kan tala för att kvinnor har större EQ – emotionell kompetens, bättre förståelse för egna och andras känslor.
Kvinnor uppfattas ofta vara mer empatiska än män. (powerpoint) Att kvinnor visar sina känslor starkare än män har en grund i arvet men jag tror att kvinnor uppmuntras mer till att visa känslor än män.
Att kvinnor har högre EQ vilket jag tror på beror enligt mig på att vi växer upp i en miljö där man föds in i de olika könsrollerna.
Att män inte är lika känslosamma som kvinnor beror inte på den faktorn att den högra hjärnhalvan används mindre utan för att de macho-normer som finns i samhället inte uppmuntrar killar till att använda sin emotionella och kreativa sida.
Det är synd om gråtandes flickor men pojkar som gråter ska ”tuffa” till sig.
Lämna ett svar