Innehållsförteckning
1. Redogör för vård och omsorgsuppgifter vid övre luftvägsinfektioner
2. Redogör för vård och omsorgsuppgifter vid lunginflammation
3. Redogör för vård och omsorgsuppgifter vid astma
4. Redogör för vård och omsorgsuppgifter vid KOL
5. Redogör för symtom samt vård och omsorgsuppgifter vid hjärtinfarkt och kärlkramp
6. Redogör för symtom samt vård och omsorgsuppgifter vid hjärtsvikt
7. Redogör för när, hur och varför man använder oxygenbehandling
8. Redogör för när, hur och varför man använder urinkateter

Utdrag
Vid övre luftvägsinfektioner är det viktigt att stanna hemma då det är en smittsam sjukdom, de vanligaste symtomen är hosta, ont i halsen och ibland öronen, snuva, rinnande ögon, huvudvärk och feber.

Det är viktigt att vara noggrann med hygienen, så som att tvätta händerna med tvål och vatten, använda sig av engångsnäsdukar och att hosta i armvecket.

För att sänka kroppstemperaturen kan en sval dusch funka, det är även viktigt att hålla rummet du befinner dig i svalt samt att ha på sig tunna kläder.

Vid hosta är varma drycker hjälpsamma, då det löser upp slem och dämpar rethosta.

För att underlätta gasutbytet i lungorna är det viktigt att du tar dig ur sängen några gånger, tillexempel sätta dig upp en stund eller ta en lugn promenad i hemmet.

---

Symtom vid hjärtinfarkt och kärlkramp, också kallat angina pectoris, är en tryckkänsla över bröstet och smärta över bröstkorgen.

Smärtan kan ståla ut i halsen, käkarna, armarna och ryggen, där kan även en domningskänsla uppstå.

Hjärtinfarkt och kärlkramp kan även orsaka oro och andningssvårigheter.

Vid ett akut läge av dessa symtom är det svårt att veta om de beror på kärlkramp eller hjärtinfarkt, det är först efter en stund man kan få reda på vilket sjukdom det beror på.

Kärlkramp går vanligtvis över efter en stunds vila, men symtomen vid hjärtinfarkt finns kvar.

Hjärtinfarkt är ett allvarligt tillstånd, därför ska symtomen tas på största allvar och du behöver ringa 112 eller omedelbart kontakta en sjuksköterska.

Symtomen kan även vara diffusa, alltså otydliga, minsta oro är viktig att ta på allvar.

Det går att förebygga kärlkramp och hjärtinfarkt, det gör du genom att sluta röka, undvika övervikt, regelbunden motion och en varierande kost som innehåller mycket grönt och frukt.

Det är även viktigt att vara återhållsam med alkohol och hålla koll på ditt blodtryck, det ska inte överstiga 140/90 mm/Hg.

Dock kan risken att drabbas av kärlkramp och hjärtinfarkt öka vid stigande ålder, det kan också vara ärftligt och uppstå vid högt blodtryck.

Vid vård och omsorg av kärlkramp och hjärtinfarkt är ett lugnt bemötande viktigt eftersom oro kan anstränga hjärtat mer.

Vila är också viktigt och man ska inte lämna individen ensam.

Personen ska sätta sig i så kallat hjärtläge, vilket innebär att individen bör sätta sig upp och ha sänkta ben, vid lågt blodtryck kan detta sänka blodtrycket ännu mer, därför ska försiktighet iakttas.

I samråd med sjuksköterska eller läkare kan kärlvidgande läkemedel ges, så som Glytrin eller Nitrolingualspray.

Innan dessa läkemedel ges ska en puls och blodkontroll genomföras eftersom läkemedlen sänker blodtrycket.

Är då blodtrycket redan lågt kan individen svimma om dessa läkemedel intas.

Rör det sig om hjärtinfarkt ges vanligtvis propplösande och blodförtunnande läkemedel.

Om inget annat avtalats med den berörda individen ska hen föras till sjukhus med ambulanstransport.