Innehållsförteckning
1. Gör en kortare beskrivning av psykologins framväxt från antikens Grekland filosofer och fram till W. Wundt, J. Watson och S. Freud.

2. Hur kan vi förklara att gamla teorier fortfarande studeras?

3. Vad handlar ämnet psykologi om?

4. När kan vi ha nytta av psykologin?

5. I vilka yrken kan psykologin vara ett användbart verktyg?

6. Gör en beskrivning av det psykodynamiska perspektivet där psykoanalys, trauma, människans psyke, medvetet/omedvetet, försvarsmekanismer och barndom ingår.

7. Gör en beskrivning av det behavioristiska perspektivet där miljö, klassisk inlärning, instrumentell inlärning och social inlärning ingår.

8. Hur skiljer sig det moderna beteendeperspektivet från den ursprungliga behaviorismen?

För dig som strävar mot betyget A
Utgå från följande fallbeskrivning samt utifrån dina kunskaper om Freud och det psykodynamiska perspektivet. Beskriv Maries barndom psyke samt vilka försvarsmekanismer du hittar i berättelsen om Marie.

Utdrag
Redan under 300- och 400-talet f.Kr. uppstod tankar och funderingar kring människans beteenden och drivkrafter, kända filosofer från denna tid är Platon, Aristoteles och Sokrates.

Läkarna Galenos och Hippokrates presenterade även under denna tid humoralpatologi, en teori om människans olika personligheter.

Personligheterna delades då upp efter fyra kroppsvätskor och representerade vilken personlighetstyp individen är.

Senare, under 1600-talet, utgavs texter med kopplingar till dagens moderna psykologi, när den engelske läkaren Thomas Willis hävdade att hjärnan styr människans beteende.

Under denna tid kom även den engelske filosofen John Locke med en tanke om att varje individ föds som ett oskrivet pappersark.

Han menade att personligheten formars av det vi lär oss under livets gång. Denna teori kom 200 år senare att bli behaviorismens grundläggande tanke.

På 1800-talet upptäckte den engelske naturforskaren Charles Darwin att människans egenskaper utvecklas med tiden, för artens överlevnad, denna teori kom att kallas evolutionsteorin.

Senare på 1800-talet släpptes en bok, skriven av den tyske fysikern Gustav Fechner, som handlade om att sinnesorganen påverkas fysiskt vid psykiska upplevelser, så kallat psykofysiskt.

Med hjälp av Fechners bok, uppstod den vetenskapliga psykologin.

Under sena 1800-talet grundade den brittiska forskaren Francis Galton en byrå den psykologiska mätningar genomfördes, då Galton ville bevisa att de psykiska egenskaperna är ärftliga, likt de kroppsliga egenskaperna.

År 1879 uppstartades en psykologisk institution där psykologin fick ett eget ämne.

Grundaren var Wilhelm Wundt, som utförde experiment på sinnesintryckens påverkan på människans beteenden.

Under detta århundrade höll även neurologen Jean-Martin Charcot i öppna föreläsningar på ett sinnessjukhus i Paris.

Charcot hypnotiserade en gång en kvinnlig försöksperson under en föreläsning, för att framkalla och häva hysteriska anfall.

Under denna tid ansågs hysteri som en psykisk sjukdom som oftast drabbade kvinnor.

Dock har Charcots arbete idag fått en större betydelse för neurologin än psykologin.

En elev till Charcot, österrikaren Sigmund Freud, upptäckte hur barndomen påverkade människans mående och relationer senare i livet.

Freud utvecklade både teorier och en metod för psykoterapi, som idag kallas för psykoanalys.

Dessa utgjorde grunden till de psykodynamiska perspektiven som finns inom psykologin idag.

Under 1900-talet grundades behaviorismen, beteendeperspektivet, av professorn John B. Watson i USA.

Watson ansåg att psykologins forskning borde bedrivas efter det synliga beteendet, eftersom det endast kunde studeras.